Svar på Jöran Westbergs insändare
Tack Jöran för det intressanta inlägget angående hushållsarbetets menliga
inverkan på idrottsliga prestationer, och då särskilt på veteraner.
Själv har jag liksom du noterat direkt otrevliga incidenter när man t ex efter
ett hårt och muskelkrävande träningspass, väl hemma i hemmets lugna vrå, möts av
en direkt anmodan att dammsuga bostaden. Även om man använder ergonomiskt riktig
arbetsställning, med slangen bakom ryggen i det att man rör sig framåt, kommer
man ju så småningom till en soffa eller en säng där en kraftig ryggböjning krävs
av den träningsbemängda kroppen. Detta moment är ytterst riskfyllt och kräver
största försiktighet, även om man givetvis som steg 1 vädjar till äkta hälften
om förståelse för ryggböjningens risker efter ett hårt träningspass. Man får
dock räkna med att den vädjande blicken negligeras och jag rekommenderar därför
att som steg 1 lägga slangen på golvet. I steg 2 böjer du ytterst försiktigt på
ryggen i uppmjukande rörelser och när du lyckats böja dig så långt ner att du
kan se sängbenet är det dags att ta tag i slangen igen = steg 3. För slangen in
under sängen och dammsug, dock fortfarande under rigorösa försiktighetsåtgärder,
tänk på att du inte är på gymmet. Nu kommer riskmomentet som fått många
veteraner på fall. Glad över den lyckade under-sängen-städningen böjer du dig
snabbt upp för att njuta av det besvärliga arbetsmomentets genomförande. Detta
snabba uppresningsmoment är misstaget. Ryggen protesterar, du skriker till i
förbannelse och får samtidigt en nostalgisk flash-back till tiden då du kunde gå
till gymmet, göra ett diskuspass eller kulpass helt enligt planeringskalendern.
Ryggskott, naprapat, två veckor, tack och lov för ett par år sedan!
Med veteranhälsningar
Kenneth Arvidsson/M65