Torsten Ståle, Fredrikshofs IF avled den 31 januari - minnesord från Ivar Söderlind

Torsten Ståle och Jutta Pedersen efter sina segrar på 5000m i bangång resp löpning vid VEM i Potsdam 2002 Foto: Ivar Söderlind	Torsten Ståle, Fredrikshofs IF tog guld i M85 både på 5000m bangång och 20km landsvägsgång på nya mästerskapsrekord vid VEM i Potsdam 2002 Foto: Ivar Söderlind

Torsten Ståle in memoriam

Torsten Ståle, Fredrikshofs IF - en av mina bästa vänner bland Sveriges
friidrottsveteraner - avled efter en tids sjukdom den 31 januari i en ålder av 89 år (född den 6 april 1917).

Mångfaldige veteranvärldsmästaren Torsten var en genomhygglig och humoristisk person som alltid hade glimten i ögat. Jag träffade honom för första gången i samband med Veteran-VM i Melbourne 1987. Sedan dess har jag träffat honom vid snart sagt varje veteranmästerskap i Sverige och runt om i världen. Vid VVM, VEM, VSM och andra stora veterantävlingar hade vi många trevliga pratstunder där skratten ofta ekade mellan oss veteraner.

Torsten var samtidigt mycket seriös i sin idrottsutövning. Han tränade regelbundet och satsade alltid stenhårt på att nå framskjutna placeringar. Under 1990-talet och början av 2000-talet tillhörde han för det mesta storfavoriterna i sin åldersklass vid internationella veteranmästerskap och ofta infriade han förväntningarna. På senare år hotade han ofta Europarekorden och ibland även världsrekorden på löpsträckor från 800 meter och på alla gångsträckor.

Började i löparklubben Mode
Torsten har berättat att ”klubben i hans hjärta” när han som ung kom till Stockholm var ”klassiska” IK Mode där han som junior visade framfötterna på medeldistans (distriktsetta) och engagerade sig även som ledare i föreningen. Han nådde näst intill elitklass på 800 och 1500 m och upplevde Gunder Hägg- och Arne Anderssonepoken på nära håll. Han missade aldrig de fullsatta Hägg-galorna på Stockholms Stadion. IK Mode var under 1930- och 1940-talet en av Sveriges bästa medeldistansföreningar med ett 20-tal SM- tecken och två segrar i Dagbladsstafetten. Torsten var stolt lagledare när föreningen 1946 vann sin andra och sista Dagbladsseger. När IK Mode lade ned sin friidrott gick han över till Fredrikshofs IF där han med åren blev en av de stora profilerna som aktiv och ledare.

Började löpträna igen vid 60 års ålder
Efter många års uppehåll med löpningen började han i sorgearbetet efter hustrun Saras död 1977 att löpträna och ta långa dagliga promenader. Han tog då också förtidspension från sitt arbete som avdelningschef vid försäkringsbolaget Wasa. Vid 61 års ålder debuterade han som marathonlöpare i det klassiska loppet i Aten och deltog sedan i maratonlopp världen runt. Han var snart nere på tider runt 3 tim 25  min. Han blev en flitig deltagare i långlopp och återupptog även banlöpningen (800 – 10 000m). Snart tillhörde han världens bästa i sin åldersgrupp och deltog flitigt i VVM och VEM. I de äldsta åldersgrupperna möblerade han om ordentligt i rekordtabellerna. Vid sin död innehade han Europarekordet på halvmarathon i M80 (1.48.42) och svenska rekorden på sträckor från 3000m till marathon i M75 och M80. Den aktiva karriären avslutade han vid 85 års ålder genom att vinna två guld vid Veteran-EM i Potsdam 2002 . Det blev nya mästerskapsrekord både på 5000m bangång och på 20 km landsvägsgång.

Vid sidan av friidrotten var han intresserad av att skriva om idrott. Han medverkade regelbundet i Stockholms dagstidningar som skytteskribent och ansvarade i många år för avsnittet om skytte i årliga Idrottsboken.

Saknaden är stor
Saknaden och tomrummet efter vår sympatiske veterankamrat är stor. Jag talar då inte bara för mig själv utan även för SFIF:s Veterankommitte och Sveriges friidrottsveteraner.

Umeå den 6 mars 2007

Ivar Söderlind