Rapport från VEM Non Stadia i Grosseto 17/5


Christer Svensson, Europamästare i M45

Foto: Måd Thorssell

Rapport från Veteran-EM Non Stadia i Grosseto 17 maj 2015

 

Det dolda mästerskapet

Landsvägs-EM eller mästerskap utanför arena har aldrig lockat några större massor från Norden. Fyra svenskar var anmälda. Undertecknad på 30 km gång och tre löpare som sprang 10 och 21,1 km. Bäst av dem lyckades Britt Hellmark som tog brons på halvmaran och kom fyra på 10 km i K65. Det kan tyckas märkligt att det är litet intresse från Sveriges sida då det lockar många veteraner från Sydeuropa.

 

Små marginaler i trafiken

Jag flög till Florens och tog en hyrbil till Grosseto och spenderade en dag i Siena på halva vägen. Siena är inget för den med dåliga ben. Staden är utbredd över tre kullar. Grosseto har lite över 80 000 invånare och inte ett ord står det om staden i guideboken. I början på 2000-talet hölls juniormästerskap i friidrott här. Trafiken är ett kapitel i sig. Gasen i botten och hand på tutan är det som gäller. Polisen har blivit hårdare mot trafiksyndare men det märktes knappt. Slå på varningsblinkers så kan du parkera mitt i en rondell. Eller på ett övergångställe.

 

Värmen tog hårt på gångarna

Samtliga deltagare fick en flaska rött vin när nummerlapp hämtades ut. En del föregående mästerskap har halvmaran och 30 km landsvägsgång startat samtidigt på söndagen. I år startade halvmaran klockan 09 och gick ett varv runt staden, och inne i centrum. Medan gångarna gick i en park beläget fem minuters promenad till arenan där prisutdelningen hölls. Varvet mätte 2 km som skulle avverkas 15 gånger. Tio femton minuter före start blev vi avprickade att vi hade nummerlapp. Ingen kontroll på landslagskläder. Men i stort sett alla har godkända färger på sina kläder. En helt flack bana där det var 30 grader varmt i solen. Starten skedde klockan 15.00 (och 15.03 för damerna). Vid den tidpunkten fanns inte en skuggig plats att finna. Först vid 17.30 började skuggorna falla över banan. Vid det laget hade flera av de äldre veteranerna redan kastat in handduken. Redan på första varvet kände jag att det kommer bli oerhört jobbigt i värmen. Förutom personlig dryck hade vi två svampstationer och en vattenstation. Det gällde att fånga så många svampar och muggar som möjligt för att kyla ner sig. En fransman, född 1937, blev avplockad från banan av Safety Judge. Det fanns ett antal säkerhetsdomare och i den värmen var de säkert tvungna att ta hand om den trötta fransmannen. Förutom värmen blåste det. Koner som var utplacerade och ett kravallstaket (av plast) blåste blåste omkull vid ett flertal tillfällen. Ambulansen var på plats och hämtade en uttorkad gångare lade jag märke till.                                                                                            

 Fjärde EM guldet i hamn.

Stora startfält är kul. Med ca 130 gångare på banan samtidigt blir det många varvningar.

Men dåligt att arrangören inte kunde tillhandahålla ett enda bord till hjälparna som supportade sina gångare. Vi var sju-åtta man som höll ihop i början. Även om jag tappade tempo efter 5 km så tappade konkurrenterna än mer. Från 5 till 25 km höll jag jämn fart. Med 5 km kvar ledde jag min M45 med 500 m. Sista halvmilen slog jag av på farten och bevakade min ledning. Min segermarginal till tysken Steffen Meyer blev nära tre minuter. Min vinnartid 2:45.48 är faktiskt två minuter bättre än när jag vann min första, och hittills enda, EM titel på 30 km i M35 år 2005 i Monte Gordo. Med en EM vinst på 20 km 2008 och en 2011 på 10 km var det här min fjärde EM seger som veteran. Extra kul att slå Ungraren Gyula Dudas för första gången. Dudas mötte jag första gången 1992 i Århus och år 2000 gick han OS i Sydney. Nu kom han trea efter att ha tagit ut sig fullständigt i kampen om andra platsen med tysken Meyer. När norrmannen Arvid Björsvik, född 1943, bröt 3- milen var jag den enda nordbon som fullföljde. Och det med den finaste valören bärgad.

 

Svenska nationalsången spelades.

På TV skärm syntes de tre medaljörerna i text när de ropades upp på prispodiet. Dock fanns ingen prispall. När den svenska nationalsången spelades stod tvåan i mitten, i den turordning vi marscherade in. Vi bytte position till fotograferingen. Det hissades inga flaggor vid prisceremonin men samtliga nationers flaggor fanns uppsatta längs bortre raksträckan på arenan där målet var beläget för halvmaratonlöparna.       
 

Klockan var midnatt innan vi anlände till hotellet. Sexton länder vann minst en guldmedalj och Sverige kom på sextonde plats i medaljligan som hemmanationen vann överlägset. Nonstadia har alltid gått ojämna år. Men nu ändras turordningen varför nästa upplaga avgörs redan om ett år. I Lissabon i Portugal i maj månad.

Från 2005 har jag tagit medalj i varje mästerskap (2 guld, 3 silver och 1 brons) på 30 km. Kommer den sviten att förlängas? 

 

Christer Svensson Växjö AIS