VSM på halvmarathon 8 september, Gudrun Fleetwood rapporterar


VSM på halvmarathon 8 september
rapport från Gudrun Fleetwodd

(hämtat från Uppsala Löparklubbs hemsida)

Guld till Miles och Gudrun i veteran-SM i halvmarathon

Start i Småland och mål i Blekinge. Järnvägsloppet passerar gränsen efter drygt en mils löpning.

Vår första gemensamma resa gick till Hasslö i Blekinge skärgård. Året var 1994 och Miles bror Erik skulle gifta sej

(tredje gången) med Solveig (tredje gången). När årets veteran-SM i halvmarathon skulle gå i Blekinge bestämde vi

oss för att åka ner och tävla och äntligen besöka dom igen. Det har inte blivit av tidigare.

Resan

Så i lördags förmiddag gav vi oss iväg. Övernattade i Vaistorpet, Växjö AIS klubbstuga. När vi kom dit pågick

Hampakampen, en dragkampstävling med svenska eliten på plats. Det var intressant ? och märkligt att få inblick i

den idrottens mysterier. Dom har inga veteranklasser, utan indelningen är efter sammanlagd kroppsvikt för lagets 8

man/kvinnor, men det kanske ni visste redan? Efter fyllda 50 måste man ha friskintyg av läkare med sej till alla

tävlingar. Tur att inte vi måste ha det!

Söndag morgon.

Frukost och iväg till Ryd för att hämta nummerlappar och bussas till start. Det var fjärde

året denna halvmara, Järnvägsloppet, sprangs på en av Sveriges vackraste banvallar. Persontrafiken las ner 1970

och nu är banvallen cykelväg. 18 km grusväg och bara 3 km asfalt. Skonsamt för benen. Arrangörer var UF Contact

och IF Udd.

Lapp på ryggen

På veteranmästerskap ska man ha en lapp med klassbeteckningen 35, 40, 45 etc på ryggen, detta för att kunna se

vilka som tävlar i samma åldersklass. Miles bad att få sin lapp. Nej, det hade man inga. Mannen, som vaknat på fel

sida, fick ett riktigt utbrott. Skrek att han "hatade dom djävla veteranerna som skulle tävla. Dom borde springa för

att det var roligt"? o.s.v. Andra löpare samlades och krävde samma sak. Det vart riktigt tråkig stämning ett tag.

Men några ålderslappar blev det inte.

Nåväl, vi bussades ut till start. Mitt ute i skogen gick starten. På båda sidor om banvallen gick djupa

diken, så startfältet var rejält utdraget. Jag ställde mej långt bak, för jag tänkte ta det lugnt i början som vanligt.

Miles bland dom första, också som vanligt.

Banan

Banan var den vackraste jag sprungit, genom grönskande skogar och hagar, och sista kilometern hade vi sällskap

av Mörrumsån, som gav en behaglig svalka. Miles svåraste konkurrent, Ingvar Olausson, Lidingöloppsvinnare för

två år sen, fick bryta vid ca 9 km på grund av en sträckning i låret. Vid 10 km hade Miles 39.11, och allt kändes bra

fram till 15, sen blev det slitsamt värre, km-tiderna gick i höjden, men sluttiden blev i alla fall 1.25.31, och det vann

han på (M60-rekord för Uppland). Det var hans första och sista halvmaraguld. Nu tänker inte Miles springa flera

halvmaror. Nej, inte ens halvmaran i Gottsunda om en månad. (För den som är intresserad av tider: Miles första 5

km hade snittet 4.05 per km, den andra 3.45 - det var Olausson som successivt ökade farten, tills skadan kom, den

tredje halvmilen 3.55 och sen den kämpiga sista halvmilen 4.23 per km. Totalsnittet blev 4.02 per kilometer. Känns

jobbigt bara att skriva ner det!)

Mitt lopp då. Första två km låg jag trea i K55, sen tvåa fram till 7 km, då jag kom ikapp fjolårssegrarinnan.

Därefter sprang jag i "lagom" fart tills det var en halvmil kvar. Då började jag tycka det var roligt, det kändes som

förr i tiden när jag sprang maror. Då brukade jag tycka det kändes kul när det var en mil kvar, och jag började öka

och springa om tröttnande löpare. Successivt ökade jag farten och så småningom gick det fort. Den 20:e km hade

jag 4.12 mot Miles 4.29. Sluttiden blev 1.37.33 och det visade sej att jag kom totaltvåa i damklassen på det.

Och till sist ..

Förra gången vi sprang halvmara-SM gjorde Miles 1.21 och jag 1.33, så på 4 år har vi blivit 4 minuter sämre.

Ålderdomssvagheten drabbar obönhörligt.

Prisutdelningen vill man helst glömma, så jag tänker inte fördjupa mej i detaljer. Det räcker med att säga att

den tog mer än två timmar! Och att man utsåg mej till Götalandsmästare i halvmarathon. Till och med Blekinge Läns

Tidnings reporter sa, att han aldrig varit med om nåt rörigare. Så sant!

Det här var Miles 27:e SM-guld och mitt 52:a. Slut för idag.

--------

 

2002-09-10 10:00

Av Gudrun